Banjara: Diferență între versiuni

Conținut șters Conținut adăugat
Ronline (discuție | butya)
Fără descriere a modificării
Desiphral (discuție | butya)
Fără descriere a modificării
Linia 1:
'''Banjara''' si yekh [[desi]] jātī (casta, nacia, selyori) so aven andar o Rajasthan. LengeLengo ćhib si i lambadi (lamani) [http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=lmn], yekh rajputikani ćhib tar e [[indo-arianikane ćhibyaćhiba]]. Von phenen vi le manushengećhiba ćhibyale somanushenge mashkarandar lendeteritorurya kai jivisaren ([[marathi]], [[telugu]], [[kannada]] thai aver). But lendar chi mai phenen lambadi.
 
Dumult von jivisarden ando [[Rajasthan]], ando okchidento le [[Sudutni Asiya|Indikane Subkontinenteske]]. Kana e xoraxaya (musulmanurya) kerder maripen ande kodole riga (o 11-to [[shelbersh]]), but lendar trebulen te nashen. Akana cira jivisaren ando Rajasthan. E kolaver si andi [[Maharashtra]], [[Jharkhand]], [[Andra Pradesh]], [[Karnataka]] thai aver thema la Indiyake[[Indiya]]ke. But shelbersha von achyararden te phirel le lenge guruvenca andar le nordutne thai mashkarutne riga le Subkontinenteske (sas phirutne jene). Von kerden love ingerindos marfurya ([[dyiv]], [[orezo]], [[bumbako]], thai aver) yekh thanestar aver thaneste opre le guruvenge dumende. De kana inklen e moderne transportoske mashkara trebulas von trebulas te beshen ande [[foro|forurya]] thai gava[[gav]]a.
 
E banjarenge phure janen thai mothoven puranimata de kana telyarden e Rajasthanestar. Von sas yekh rajputikano (xelavdo) grupo thai marden but bersha zurales e musulmanenca, but thema e forurya kothar sas peravde. Ando kodo vaxt, kana e musulmanurya kana e hindustanurya sas mai zurale. Von mai phenen so nishte manusha lendar gelen ando okchidento, ko [[Afganisthan]] thai Persia[[Persiya]] pe Khiber, Bolan thai Mulla plaiengeplainenge tangimata thai chi avilen palpale.
 
Kana janglen pe roma von den godi so kadala si e gele. Von kerden nishte rodimata (vi inklisti yekh rivista, ''Banjara roma''), den duma le romenca so arakhlen. Vi de kana aver manusha shunden kadava, navyaren len Gypsy, Banjara Gypsy vai Banjara Roma (e europenurya janen mai mishto le [[roma|romen]]). Von phenen so e dui sela miazon pen (vi e roma vi e banjara den but pativ lenge familiende, e juvlya xuryaven miazutne cale...).
 
Tar e kerde rodimata dudalo si e roma aven andar o Rajasthan thai o [[Punjab]] thai mekhlen kodole thana po 11-to shelbersh (kana sas o maripen le musulmanurenge le hidustanenca). Pal nai kerdo ji akana yekh seriozo rodipen pe roma thai e banjara kethanes te xalyarel so si puranipen thai so si paramichi ande mothovimata le banjarenge, kashte janas e roma si kodola gele vai na.