Romani chib: Diferență între versiuni

Conținut șters Conținut adăugat
Nordutni Makedoniya
Links hinzugefügt
Etichete: Modificare mobilă Modificare prin aplicația mobilă Modificare prin aplicația pentru iOS
Linia 32:
Kana le romenge phure telyarden palal o bersh 1000, o [[Yanko le Rejosko]] (vay o Ian Hankock) [http://radoc.net/] ke godisarel von sas andar le rajputa so marden ando kodo vaxt le [[xoraxano|xoraxanurensa]]. Mashkar e bersha 1001 tay 1026 AD, e xoraxaya ([[afghano|afghanurya]] tay [[turk]]urya), jangle sar Gaznavidurya, avilen kay [[Sind]] tay [[Panjab]] tay marden deshtueftavar le hindustanurensa tay peravden lenge [[them]]a vi forurya. E [[Rajput]]a (''Rayenge Chave'') sas [[Rekshan|Rekshoriya]] (''soldiers'') andar verver ''Jâtî'' (caste) kidine te maren le xoraxanensa. Von gelen ando maripen le lenge juvlensa tay shavensa vi but aver manusha te lacharen lenge butya, te anen tay keren xaben vi aver Jutimata.
 
I romani chib shay te avel andar e chiba phende katar le Rajputa. Si la lava so miyazon e lava le chibenge andar sa o Nordutno Tay Mashkarutno Subbarodvip. Si la but lava po maripen: ''bust'' (''spear'' andi anglizikani chib), ''patava'' (''gaiters''), ''xanro[[Xanro]]'' (''sword''), ''tover'' (''axe''). O lav le manushenge so chi si roma, ''Gâje'' avel andar ''Gâja'' (''civilian'', ''domestic'', ''non-military''), yek prakritikano lav. Aver nav, ''das'' si vi andar i prakitikani chib (''slave'', ''captive'', ''enemy''), vi ''Gôro'' (''parne muyasa'' vi ''slave'').
 
Sar von telyarden? Vi kathe si sira janglimata. Yek Rajputikano Jâtî, [[Banjara|e banjara]], mothoden sar but lendar gelen ko oksidento ando kodo vaxt. Vi si janglo ke but hindustanurya sas phandavde le xorxanendar tay tradine ando akanutno [[Afganistan]] tay [[Mashkarutni Asiya]]. Kodola xoraxaya phenden but chibya, ama e prinjardi sas i farsikani. I romani si la but Farsikane lava tay 80% lendar si vi andi urdu chib. Urdu si i indo-ariaynikani chib le muslimanurenge ando Subbardodvip (but lendar aven andar le phandavne hindustanurendar). Palal so e aver muslimanurya, e Seljikurya, marden le Gaznaviduren ando bersh 1038, von marden vi i Armeniya ando 1071. Atunshi tradine but phandavde le lenge familiyensa andi Oriyentalutni Anatoliya.