Romano lekhipen: Diferență între versiuni

Conținut șters Conținut adăugat
Fără descriere a modificării
Linia 4:
 
Ama ji akana but roma chi labyaren sa o lekhipen (nishte semnurya, sar ''ç'',''θ'' si prea uzalutne thay phares si te arakhen len vi shai te lekhel bi lenge). Andi [[Mashkarutni Europa]] mai si nishte lekhipnaske ververimata. Si trin felurya te lekhel dui shunimata: ''Š'', ''š'' vi ''Ś'', ''ś'' vi ''Sh'', ''sh'' thai o aver shunimos, ''Č'', ''č'' vi ''Ć'', ''ć'' vi ''Ch'', ''ch''. O yekhto lekhipen si labyardo ando [[Slovaiko]], [[Chexiya]], [[Ungariya]], [[Yugoslaviya]] (shay te avel aver thema), sar <ref>[http://www.errc.org/Romani_index.php]</ref><ref>[http://www.unhchr.ch/udhr/lang/rmn1.htm Univerzalno Deklaracija Bašo Čačipa e Manušeskere]</ref>; o duito andi [[Rumuniya]] (chi arakhlyas pes ni yekh misal ando drakhipen). O trinto si labyardo andi Ungariya<ref>[http://www.sasvarig.hu/cmszot.htm Romano-ungrikano alavari]</ref><ref>[http://www.sasvarig.hu/kozmnklp.htm Ćhibako libro romano] (ungarikani ćhib)</ref><ref>[http://www.ctmt.fw.hu/news/200401/Nagyleshilesko.htm Ekh paramića]</ref> vi sa e Mashkarthemutne Europate le but jenendar. Kado fal te si o mai labyardo sa e romendar le Europake <ref>[http://www.unionromani.org/ftp/idioma05.asc Gramatica Gitana]</ref><ref>[http://www.euroma.dk/Drama%20Euroma.htm Euroma]</ref> thai le kolavrenge kontinenturenge.<ref>[http://groups.yahoo.com/group/Khangiri/message/52 Khangiri]</ref><ref>[http://www.miniclan.org/pathrell/guide.html Romany Pronunciation Guide] (anglikani ćhib)</ref>
<!--
 
Atunchi mishto si te lekhas i romani Wikipediya vi le devǎnagǎre lekhipnasa vi le latinikane lekhipnasa. Sar dikhavel tele andi devǎnagǎrī si semnurya sa le indo-arianikane shunimatende.
 
Linia 72:
| style="font-size:14pt;"|ह|| style="font-size:14pt;"|हिन्दी||H,h||hindī
|}
-->
 
==Vi dikh==