Romani chib: Diferență între versiuni
Conținut șters Conținut adăugat
Fără descriere a modificării |
|||
Linia 15:
I '''Romani chib''' (रोमानी छीब) si yekh [[desi]] [[chhib]] andar i [[Indo-Ariyane chhiba|Indo-Ariyani]] familiya. Kathe si mai pasharni le chhibenca andar o [[Mashkarutne Indo-Ariyane chhiba|mashkarutno grupo]] ([[Ovestuni Hindi]], [[Gujarati]], [[Bhili]], [[Khandeshi]], [[Rajasthani]]).
==Puranipen==
Nai dudale dokumenturya te arakhel o puranipen le vaxtosko kana le romenge phure telyarden le [[Sudutni Asiya|Indikane Subkontinentestar]]. Atunchi i akanutni romani ćhib shai te anel janglimata andar o kodo vaxt.
But bersha sas phendo so e roma aven andar e bashavne (10.000 vai 12.000 jene) dine e [[Kanoj]]esko thagarendar Shankal le [[Persiya|persikaneske]] thagareske Bahram Gur (po 5-to shelbersh AD).
Neve rodimata (Masica, 1991:221) fal te arakhen ke nai shaipen te avel kadya. I romani chhib si yekh nevi indo-ariani chhib. Sostar? Si la dui linga (murshikano thai juvlikano). Ji pretele o bersh 1000 sa e indo-arianikane chhiba (navyarne mashkarutne) sas len trin linga (murshikano, juvlikano thai neutro). Palal kodya e neutre kerden pen murshikane, ama cira lava kerden pen juvlikane, sar misalake अग्नि (agni) pe purani indo-ariyani, याग् (yag) andi romani, आग (aag) pe hindi. Kadya si vi pe romani chhib.
Kana le romenge phure telyarden palal o bersh 1000, o [[Yanko le Rejosko]] (vai o Ian Hankock) [http://radoc.net/] ke godisarel von sas andar le rajputa so marden ando kodo vaxt le [[xoraxano|xoraxanurenca]]. Mashkar e bersha 1001 thai 1026 AD, e xoraxaya ([[afghano|afghanurya]] thai [[turk|turkurya]]), jangle sar Ghaznavidurya, avilen kai [[Sindh]] thai [[Punjab]] thai marden deshueftavar le hindustanurenca thai peravden lenge [[them]]a vi forurya. E [[rajput]]a (''rayenge ćhave'') sas xelavde (''soldiers'') andar verver jātī (caste) kidine te maren le xoraxanenca. Von gelen ando maripen le lenge juvlenca thai ćhavenca vi but aver manusha te laćharen lenge butya, te anen thai keren xaben vi aver zhutimata.
I romani chhib shai te avel andar e chhiba phende katar le rajputa. Si la lava so miazon e lava le chhibenge andar sa o Nordutno thai Mashkarutno Subkontinento. Si la but lava po maripen: ''bust'' (''spear'' andi englizikani ćhib), ''patava'' (''gaiters''), ''xanrro'' (''sword''), ''tover'' (''axe''). O lav le manushenge so chi si roma, ''gaje'' avel andar ''gajja'' (''civilian'', ''domestic'', ''non-military''), yekh prakritikano lav. Aver nav, ''das'' si vi andar i prakitikani ćhib (''slave'', ''captive'', ''enemy''),vi ''goro'' (''parne muyasa'' vi ''slave'').
Sar von telyarden? Vi kathe si cira janglimata. Yekh rajputikano jātī, [[Banjara|e banjara]], mothoden sar but lendar gelen ko okchidento ando kodo vaxt. Vi si janglo ke but hindustanurya sas phandavde le xorxanendar thai tradine ando akanutno [[Afganisthan]] thai [[Mashkarutni Asiya]]. Kodola xoraxaya phenden but ćhibya, ama i prinjardi sas i persikani. I romani si la but persikane lava thai 80% lendar si vi andi urdu ćhib. Urdu si i indo-arianikani ćhib le musulmanurenge ando Subkontinento (but lendar aven andar le phandavne hindustanurendar). Palal so e aver musulmanurya, e Seljikurya, marden le Ghaznaviduren ando bersh 1038, von marden vi i Armeniya ando 1071. Atunchi tradine but phandavde le lenge familienca andi Orientalutni Anatoliya.
I romani ćhib si la but grekikane thai armenikane lava. Yekhto le romenge phure beshlen andi Armeniya thai palal kodya ando Bizantino Thagaripen. Andi Armeniya von arakhlen o Kristianismo. Lava sar ''xanamik'', ''Patraji'' aven andar i armenikani ćhib.
O Ian Hankock godisarel so ando Bizantino Thagaripen kerdilyas i romani ćhib andar sa e indo-arianikane ćhibya shirdipnastar. I grekikani ćhib (le thagaripnaski ćhib) si la duito vastnipen (pashal e indo-arianikane ćhiba) ando romani ćhibyako kerdipen. Si but lava vi gramatikane elementurya (sufiksurya sar: ''-os'', ''-is'', ''-mos'', ''-mata'', ''-me(n)'', ''–as'', ''-is'', ''-isar-'').
So phenen e romane lava pe romenge phure? Lava sar ''kher'', ''udar'', ''gav'', ''thagar'', ''bal'', ''khaini''si indo-ariane thai sikaven e phure chi sas phirutne jene po shirdipen. E lava le butenge so dikhen o phiripen si andar i Anatoliya: ''grast'', ''char'' (te pravaren e grasta) si andar i armenikani, ''vurdon'' andar i kurdikani, ''drom'', ''petalo'' andar i grekikani. Kadala butya avilen vastne (importanto) andi Anatoliya thai kothar line lava te navyaren len. Vi e metalenge butya sas siklile andi Anatoliya. Le nava le metalenge si grekikane (bi ''o somnakai'', ''o rup'', thai ''o sastri'' so si indo-ariane), vi le nava le labnenge te kerel buty le metalenca (sar ''karfin'' ..)
Ando 13-to shelbersh but roma gelen andi Europa, avilen ande sa e thema la Europake, palal kodya andi Amerika, Afrika, Australiya. Kana e roma sas xulavde but dialekturya la romani ćhibyake inklen.
==I akanutni ćhib==
|