Ojekhto atestacǎqe lila prinƷande palal Farfulovo datisaren pen anөar-o 14 decembro 1319 thaj anklel sar Feelfolu anөar-o theripen e Losonczy Dezso,lesqo ćhavo xudel e Farfulovosqo theripen.

O somnalipen khangerǎqo anөar-I arpadǎnon epoka kerdǎs pes anө-o dujto rig e śeliberśesqi XII-to pe ćaći rig nesave angalǎqo e lenǎqe Mureś e vajsavesqo xaxoj p-o vaxt e Hungarǎqe thagaresqo Geza o II-to (1141-1161), tha I śerutni khangerǎqi rig vaxtesөe o rajipen o Bela o IV-to (1235-1270).

K-o 13 decembro 1427 o Losśonczy Dezso xunǎs o mukhipen katar o papa Martin o IV-to te kerel jekh khangeri thaj franciskani religǎqi institucǎ pativǎqe o Sf. Mihail p-o akanutno limorosqo than. E religǎqi institucǎ nikerdǎs Ʒi berśesөe 1540.

Inke berśesөe 1525 o katolikon raśaj anөar-o Farfulovo sasas dośalǎrdo reformaөar. E reformaton khangeri anөar-o Farfulovo sasas lipardi anө-e xramosarimata śirdindoj e berśenҫa 1595. Anөar kadava perǒda nikerdǎs e purani kampana avri unkadi uzosөar e bustoҫa e thagaresqo Rudolf o II-to isindoj o avutno xramosaripen “Spes mea est Cristus 1598”.

E tǎtǎrǎnqi ivazǎ anөar-o berś 1685 kerdǎs bari mosarimata thaj xasarimata. O tǎtarǎ andre phangle e gavutnen khangerǎөe thaj dine jag khangerǎqe. Kodola nesave oprerivdisarde, save xastalde garuvdepen anө-e paśal veśa, parunde penqe mulen anө-e jekh khetanutno limoro ande khangerǎqi ber.

K-o Susenǎ e śkolutne sikavipnasqo śirdipen datinel pes anө-o jekhto paś e śeliberśesqo  XVIII-to. E protestanton śkola sasas organizisardi anө-o berś 1722. Laqo gatovipen sasas elementaron cara śkolutne maśkar e uśtavdenqe ćhavorre.

E grekikani-katolikon onorǎ anөar-o Farfulovo kerdǎs pes anө-o berś 1727, vaxtesөe o episkopo Inocențiu Micu-Klein, isindoj les sar raśaj o Petru.

Śirdindoj e berśenҫa 1824 e onorǎ grekikani-katolikon anөar-o Susenǎ sasas la jekh śkola anda-jekh kaśtutno kher.

Anөa 1985 kerdǎs pes andar barra e nevi grekikani-katolikon khangeri.

Anөa 1913 kerdǎs pes e nevi reformaton khangeri paśal o śerutno drom.

Paśmilajesөe e berśesqo 1924, vaxtesөe e argilǎqi eksploatacǎ anөar-I mina paśal e teglenqi fabrika arakhlǎs pes jekh bronzutno depozito anөar-o śeliberś XII anglal amari era. O maj śukar maśkar o saste misaja fibula (brośa) savi kerdǎs jekh simbolo vaś o Źudeco Mureś, avelindoj anөar-o berś 1998 pe źudecosqi stema thaj anөar-o berś 2011 pe stema komunǎqi Suseni.